Vad är automatisering? Och hur kan jag använda det? Få svaren här

Automatisering måste vara en av de vanligaste termerna just nu, men vad är det? Och hur kan du använda det i olika företagsdomäner?

Automatisering är utan tvekan ett av de största modeorden inom dagens teknik. Men vad är det?

Ordet automatisering innebär olika saker för olika människor beroende på deras roller och ansvarsområden i företaget.

Häng med när vi tittar närmare på uttrycket och anpassar det till de unika egenskaperna inom olika företagsdomäner.

Men vänta lite …

Innan vi automatiserar något finns det en grundläggande, men avgörande förutsättning. Det är viktigt att automatisera rätt saker på rätt sätt.

Om du automatiserar fel saker eller gör det på fel sätt, kommer det bara att understryka och förvärra problemet.

Så ta ett kliv tillbaka och ställ några enkla, men kärnfulla frågor:

  • Behöver den här processen köras över huvud taget?
  • Tjänar den här processen en viktig affärsfunktion?
  • Vad levererar den aktuella processen ur affärssynpunkt?
  • Genomförs processen på rätt sätt?
  • Finns det sätt att förbättra processen redan innan den automatiseras?

Att automatisera en effektiv process som gör det möjligt för viktiga affärsprocesser att skapa påtagligt affärsvärde är mer meningsfullt i det långa loppet.

Domäner för automatisering

De olika domäner i ett globalt företag som kan automatiseras kan i grova drag klassificeras på följande sätt:

Processer: Uttrycket processer kan gälla de affärsprocesser som genomförs av företagets anställda, inklusive back office-processer och processer för kundmöten.

Bakom kulisserna täcker uttrycket IT-avdelningen, där tekniker, utvecklare och operatörer utför processer som gör det möjligt att utveckla och införa nya funktioner, samtidigt som de säkerställer tillgängligheten för infrastrukturen och plattformens komponenter och tjänster.

I alla dessa scenarion är processmodellering en kritisk förutsättning för automatiseringen.

En processmodell ger en visuell representation av det som körs och visar eventuella svaga punkter samt mekanismer för åsidosättande.

Processer som har testats och provats med återställningsmekanismer på plats är utmärkta kandidater för automatisering.

Infrastruktur: Termen infrastruktur kan syfta på alla komponenter som krävs för den digitala arbetsplatsen, inklusive anläggningar, resurser, servrar, plattformar, slutanvändarenheter, nätverk, lagring – kort sagt allt annat än själva programvarutillämpningarna.

Begreppet automatisering tillämpas ofta för provisionering och urdrifttagande av resurser, beroende på vilken kapacitet som behövs. Traditionella mekanismer skulle kräva tilldelning av sådana resurser i god tid, vilket ofta leder till underutnyttjande.

Nyligen har automatisering kommit att handla om att snabbt fördela dessa resurser enligt “just-in-time”-principen, vilket minskar risken för underutnyttjade resurser.

Automatisering i det här sammanhanget handlar också om de operativa aspekterna av infrastrukturen, till exempel identifiering, isolering och lösning av problem, förändringar och incidenter.

Applikationer: Applikationer har sin egen livscykel, från arkitektur, design, utveckling och tester till införande och livscykelhantering.

Ur applikationsperspektiv handlar automatisering om att underlätta övergången från en fas till en annan med möjlighet att göra en återladdning vid behov.

DevOps började genom att automatiseringen av programkoden övergick från utvecklingsteamet till driftsteamet på ett sätt som gav full transparens för alla berörda parter.

Att skära ned applikationerna till mer hanterbara mikrotjänster som finns i programbehållare gav utvecklarna frihet att använda resurser vid behov, samtidigt som de åtgärder som behöver hanteras kunde standardiseras.

I DevOps-världen har automatiseringen en viktig roll att spela för att ordna provisionering och urdrifttagning av dessa behållare, vilket möjliggör den automatiserade DevOps-livscykelhanteringen.

Självbetjäning: Automatisering av den tjänst som tillhandahålls till en kund började i själva verket för många år sedan med införandet av röststyrda enheter som en kompletterande kanal i kontaktcentraler.

Nu när kunderna fått tillgång till ändpunktsenheter har konceptet med självbetjäning utvecklats till helt nya nivåer.

För att självbetjäning ska fungera krävs dock en rad mekanismer som säkerställer att rätt data för sammanhanget tillhandahålls till den digitala kunden.

Intressant nog har självbetjäningen humaniserats genom införandet av digitala agenter som kan föra en meningsfull dialog med kunderna.

Naturlig språkbehandling och ständig inlärning av nya logiska sökvägar är funktioner som är inbyggda i den här automatiseringen.

Självbetjäning behöver dock bygga på personligheter, så att den kan personanpassas optimalt efter en slutanvändare.

Detta kräver inte bara automatisering, utan också analyser för att förstå slutanvändarens önskemål och den aktuella miljö som tjänsten begärs från.

Leveranskedja: Även om konceptet med en leveranskedja började för flera århundraden sedan i och med byteshandelssystemet, har den globaliserade handeln utökat ekosystemet med handelspartners till oöverträffade och ständigt växande nivåer.

Antalet parter som ingår i genomförandet av en till synes enkel transaktion för att leverera en produkt till en kund är häpnadsväckande.

Automatisering av leveranskedjan för att säkerställa smidig åtkomst till information är avgörande för viktiga affärsfunktioner som orderhantering, lagerstyrning och logistik.

Kontrollerad åtkomst till relevanta data för alla affärspartners är en viktig katalysator. Automatisering i leveranskedjans värld omfattar snabbt och säkert utbyte av relevanta data i rätt tid mellan företagen.

Dataintegritet är en annan viktig affärsfråga och driver på behovet av att automatiseringen ska följa förändringarna i lagstiftningen.

Införandet av omnikanaler och behovet av en integrerad back-end som ger automatiserade funktioner i realtid har börjat bli normen.

Säkerhet: Det finns flera aspekter av automatisering när det gäller säkerhet. Reaktiv automatisering handlar om att aktivera försvarsmekanismer när en säkerhetsöverträdelse upptäcks.

Förebyggande automatisering handlar om åtgärder i rätt tid för att säkerställa att det inte finns några överträdelsemönster.

Prediktiv automatisering handlar om att observera olika mönster och projicera en säkerhetsöverträdelse som sannolikt kan inträffa när vissa tröskelvärden uppnås.

Preskriptiv automatisering handlar om att vidta åtgärder som förhindrar att de projicerade överträdelserna ska inträffa.

Blockkedjor har tillfört ett element av kollektivt förtroende mellan flera parter som är beroende av varandra utan en enda tillförlitlig källa.

Blockkedjor är automatiserad kollektiv säkerhet: ett exempel är smarta kontrakt.

Dessutom betraktas säkerhet inte längre som något som tillförs i efterhand, utan snarare som en integrerad del av lösningen, tjänsten eller applikationen. Därför beskrivs DevOps nu bättre som DevSecOps, där säkerheten är en integrerad del av DevOps-modellen som beskrivs ovan.

Analyser: För en dataforskare kan automatisering helt enkelt innebära artificiell intelligens och maskininlärning. Att automatisera studier av stora mängder data för att träna datorer att göra tolkningar på samma sätt som människor innebär oändliga möjligheter.

Datorn är den nya övermänniskan – så mänsklig att det väcker frågor om etik och förtroende som traditionellt varit unika för det mänskliga psyket.

Och där har vi det – automatisering tillämpat för flera olika företagsdomäner!

Med detta som underlag bör det bli enklare att utvärdera vad automatisering betyder för dig, och hur det påverkar din roll och ditt företag.

Läs mer: Nord-Lock automatiserade hela värdekedjan, från efterfrågan till färdig produkt

Läs mer: Gyllene samarbete: medarbetare och smarta maskiner

Säg din mening

*